Orka...liksom!
Precis just nu slog det mig att det poppar upp nya små problem hela tiden pågrund av V. Även fast jag skulle vilja och kunna ha sex så skulle jag inte ha tid! När man levt utan sex så länge som vi har så får man ju andra vanor, tiden då man egentligen skulle haft sex finns ju inte kvar, då gör man ju ngt annat (som bloggar t ex). Det kanske ligger nåt i tipset att man ska schemalägga sexet...hm!
Kanske att det blivit lite bättre!
OK! Alla känsliga läsare, nu blir det ingående detaljer,så vill ni inte veta hoppa över att läsa.
Det har varit lite tunt på sexfronten de senaste veckorna. Vi har bråkat om det ett par gånger men det handlar mest om att vi båda är två trötta små troll när det är dags för sängen. Det kostar att ligga på topp ;) Vi har helt enkelt haft fullt upp. Idag jobbar mannen så jag har hela lägenheten för mig själv, skönt. Eftersom V varit eftersatt och tankarna på annat håll ett tag bestämde jag mig för att kolla läget. Utrustad med mina fina provrör skred jag till verket. Ni som har V kanske kan förklara detta för mig. Jag har inte ont vid tryck eller beröring, däremot om jag försöker tänja åt två håll. Vad beror det på? Jag klagar inte, förut hade jag ont bara jag nuddade mina "fläckar". Jag ser det som en liten seger! Yey for me!!!
Det har varit lite tunt på sexfronten de senaste veckorna. Vi har bråkat om det ett par gånger men det handlar mest om att vi båda är två trötta små troll när det är dags för sängen. Det kostar att ligga på topp ;) Vi har helt enkelt haft fullt upp. Idag jobbar mannen så jag har hela lägenheten för mig själv, skönt. Eftersom V varit eftersatt och tankarna på annat håll ett tag bestämde jag mig för att kolla läget. Utrustad med mina fina provrör skred jag till verket. Ni som har V kanske kan förklara detta för mig. Jag har inte ont vid tryck eller beröring, däremot om jag försöker tänja åt två håll. Vad beror det på? Jag klagar inte, förut hade jag ont bara jag nuddade mina "fläckar". Jag ser det som en liten seger! Yey for me!!!
V och v på avstånd ett tag nu!
Just nu har jag resignerat till det faktum att det är som det är. Inget blir bättre av att sura ner sig och grubbla. Jag väljer att se på min sjukdom på det sätt den förtjänar, som en parantes. Som ett obehagligt kapitel i mitt liv som kommer att ta slut förr eller senare. Under tiden får jag helt enkelt njuta av allt det andra härliga som finns mitt framför mig. Vad gäller lilla v har jag så sakta börjat tänka om. Jag kan ju ändra uppfattning om andra människor så varför inte om mig själv?!
Vad gäller "Det här med att berätta" har jag berättat för några till. Men jag tar det när det passar. Om det faller sig naturligt i diskussionen. Det slog mig att tystnaden kanske uppfattas som större än den egentligen är bara för att V blir så otroligt stort för den som genomlider det.
Njut av solen nu alla babes!
Vad gäller "Det här med att berätta" har jag berättat för några till. Men jag tar det när det passar. Om det faller sig naturligt i diskussionen. Det slog mig att tystnaden kanske uppfattas som större än den egentligen är bara för att V blir så otroligt stort för den som genomlider det.
Njut av solen nu alla babes!
